Rekommendationen meddelades den 28 augusti 2026 och avslutar tvisten om 2027 års hyror mellan Titania och Föreningen för Sveriges Hyresgäster, FSH. Hyresnämnden utsåg i augusti Håkan Julius, tidigare hyresråd och ordförande för Hyresnämnden i Stockholm, till särskild skiljeman.
Skiljeman rekommenderar 3,2 procents hyreshöjning i tvisten mellan Titania och FSH

Skiljemannen Håkan Julius rekommenderar att hyrorna för fem Titania-ägda fastigheter höjs med 3,2 procent från den 1 januari 2027. Fastighetsägarna yrkade fem procent, hyresgästföreningen FSH två. Skiljemannen landar mitt emellan.
Tvisten omfattar fem fastigheter i olika kommuner: Vallentuna Prästgård 1:174 i Vallentuna, Norrtälje Herräng 1:24 i Norrtälje, Täby Topasen 3 i Täby, Stockholm Bjurbäcken 11 i Rågsved samt Botkyrka Byamannen 2 i Botkyrka. Trots att fastigheterna ligger i olika kommuner valde skiljemannen att behandla tvisterna i ett sammanhang, eftersom hyresnämnden redan handlagt ärendena tillsammans och parternas argumentation förts gemensamt för samtliga fastigheter.
Fastighetsägarna ville ha fem procent, FSH godtog två
Fastighetsägarna, som företräddes av Haymanot Wachtmeister vid H. Wac Legal & Business Partner, yrkade att hyrorna för samtliga berörda bostadslägenheter skulle höjas med fem procent från årsskiftet. Kravet grundades på en modell som parterna kallar Kommunal kostnadsutvecklingsmodell, KKM, där varje kostnadspost tilldelats ett eget prisindex, en egen vikt, en egen mätperiod och en angiven källa.

FSH, som företräddes av Niclas Blåklinth, bestred yrkandet och menade att KKM-modellen i sig inte gav stöd för mer än 4,04 procents höjning – motsvarande 75 procent av den redovisade viktade kostnadsutvecklingen på 5,39 procent. Föreningen invände också att fastighetsägarna inte redovisat underlag för de förutbestämda kostnadsvikter som användes i modellen, och godtog endast en höjning om två procent.
– Vi hade velat se en lägre höjning och anser att vårt yrkande om 2 procent var väl underbyggt. Därför är vi inte helt nöjda med nivån på 3,2 procent. Samtidigt handlar det om fastigheter där hyrorna tidigare har satts ensidigt av fastighetsägarna. Genom förhandlingen har vi fått ned kravet från 5 till 3,2 procent och därmed sparat pengar åt hyresgästerna. Det är också positivt att skiljemannen delar FSH:s syn att hyresgästernas ekonomi, inflationen och tidigare års höga hyreshöjningar måste vägas in. Vår argumentation har alltså fått ett tydligt genomslag, även om vi hade velat nå längre, säger Niclas Blåklinth från FSH.
Hans motpart Carin Jarvin, hyresförhandlingschef på H Wac, som företräder Titania, är inte heller hel nöjd med beslutet.
– Utgångpunkten är att vi vill ha en nivå som är så nära vårt yrkande som möjligt, så ur det perspektivet är vi förstås inte nöjda. Vi välkomnar däremot att Håkan Julius motiverat sitt yttrande väl. Det gör det lättare att lägga upp resonemanget i våra kommande förhandlingar med såväl Hyresgästföreningen som Föreningen för Sveriges Hyresgäster och andra hyresgästföreningar vi har uppdrag att förhandla med. Rekommendationen ger också besked om att årets hyreshöjningar är lägre än de tidigare åren, så trenden är nedåtgående – allt annat lika, säger hon

Skiljemannens bedömning: "något över 4 procent" rimlig utgångspunkt
I sin motivering skriver Julius att fastighetsägarna presenterat "ett tämligen gediget underlag för kostnadsökningar som väsentligen inte finns skäl att sätta i fråga". Samtidigt konstaterar han att modellen bygger på generella snarare än faktiska värden för de enskilda fastigheterna, och att försiktighet därför måste iakttas eftersom fastigheterna ligger i kommuner med olika taxesättningar. Utifrån detta bedömer skiljemannen att “något över 4 procent” är en rimlig utgångspunkt för fastighetsägarnas egna kostnadsökningar.
Julius betonar dock att bedömningen av hyrorna inte kan begränsas till fastighetsägarnas kostnadsökningar under en enskild period. Den ekonomiska utvecklingen måste enligt honom vägas samman med flera andra faktorer, bland annat inflationsutvecklingen och hyresgästernas egen ekonomiska situation. Han noterar också att de ekonomiska förhållanden som drev fram förhållandevis höga hyreshöjningar under pandemin inte längre föreligger – samtidigt som de höga hyresnivåer som följde av dem kvarstår.
Skiljemannen övervägde också om rekommendationen borde differentieras mellan de olika kommunerna, men konstaterar att ingen av parterna delat upp sina yrkanden per kommun och att underlaget därför inte medger en rättvisande sådan bedömning. Höjningen på 3,2 procent gäller därför lika för samtliga fem fastigheter.
För fastigheten Stockholm Bjurbäcken 11 i Rågsved noterar skiljemannen särskilt att parterna inte var eniga om huruvida rekommendationen även skulle omfatta tidigare års uteblivna hyresuttag. Eftersom enighet saknades i den delen bedömdes den fastigheten enbart utifrån underlaget för 2027 års hyra.
Texten uppdateras.
Dela artikeln
Relaterade artiklar

Oklart om Zlatans hyresgäst får bo kvar, trots nej från HD
Högsta domstolen tar inte upp Zlatan Ibrahimović och Helena Segers överklagande om en andrahandshyresgästs besittningsskydd på Storgatan i Stockholm. Hovrättens dom står fast – men om lägenheten är en bostad eller en lokal utreds fortfarande av Stockholms stadsbyggnadskontor.

Hyresrätten stridsfråga inför valet
I TV4:s partiledardebatt kallade SD:s Jimmie Åkesson hyresrätter för "betongklumpar" och efterlyste ägt boende. MP:s Amanda Lind och Magdalena Andersson, S, gick till försvar för hyresrätten. V:s Nooshi Dadgostar och KD:s Ebba Busch bråkade om marknadshyror kontra frysta hyror. Samma dag intervjuade Fastighetssverige företrädare för C och SD samt K-Fastigheters vd Jacob Karlsson.

EU-kommissionen: ge kommuner makt att begränsa korttidsuthyrning
EU-kommissionens lagförslag Affordable Housing Act ger medlemsstater och kommuner rätt att begränsa korttidsuthyrning, förvärv och användning av bostäder som inte utgör permanentbostad. Fastighetsägarna är kritiska medan Hyresgästföreningen välkomnar förslaget. Nu ger Hyresbostadsägarnas ordförande Einar Janson sin syn på saken.
